Förlossningsskador
Avnavling
Det är så lätt att bara hänga med i svängarna och inte riktigt reflektera.
Läs gärna på om avnavling och ta sedan beslut efter hur ni vill ha det.
Pressmeddelande från Umeå universitet
Sen avnavling skyddar nyfödda mot järnbrist
[2011-11-16] Att vänta tre minuter med att sätta en klämma på navelsträngen hos friska nyfödda förbättrar deras järnstatus vid fyra månaders ålder, visar Umeåforskaren Magnus Domellöf och medarbetare i British Journal of Medicine.
Järnbrist och järnbristanemi är vanliga problem hos småbarn i hela världen och är kopplat till försämrad utveckling av hjärnan. Studier i bland annnat Afrika och Sydamerika, där järnbrist är vanligast, har visat att sen avnavling förbättrar järnstatusen hos spädbarn men det har varit oklart om sen avnavling också är fördelaktigt i Sverige och andra länder där befolkningen är mer välnärd. På grund av denna kunskapsbrist gör man väldigt olika vid olika sjukhus när det gäller avnavling.
Sammanlagt 400 barn, födda efter en okomplicerad graviditet, lottades till tidig (inom 10 sekunder) eller sen (efter tre minuter) avnavling. Resulten visade att barnen som avnavlats sent löpe lägre risk för blodbrist under nyföddhetsperioden och hade bättre järnstatus och färre fall av järnbrist vid fyra månaders ålder. Man observerade inte någon ökad risk för gulsot eller andra komplikationer efter den sena avnavlingen. Författarna drar slutsatsen att sen avnavling bör vara standardbehandling vid fullgången förlossning efter okomplicerad graviditet, även i rika länder.
O Andersson, L Hellström-Westas, D Andersson, M Domellöf: Delayed Versus Early Cord Clamping: Neonatal Outcomes and Iron Status at 4 Months – a Randomised Trial. British Medical Journal, onlinepublicerad 2011-11-15
Våra barn kommer att leva länge
I snitt ökar medellivslängden med tre månader för varje år man lever. Man kan säga att ökningen av medellivslängden gör att du för varje vecka du lever tjänar en helg. Den här ökningen förutsätter att det fortsätter som det har gjort historiskt och att man inte uppnår någon form av tak för hur gamla vi kan bli. Det finns en risk för att utvecklingen skulle kunna flackas av på grund av att man kanske redan har gjort vad man kan för att förlänga svenskens medellivslängd, säger Stefan Fors, filosofie doktor vid Aging research center, ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet.
Denna artikel gick att läsa i DN idag.
Texten skriven av Rickard Lindblom
Hela artikeln kan du läsa på: http://www.dn.se
Väldigt intressant tycker jag. Men det verkar fortfarande som att det är ett sunt levnadssätt samt bra gener som ser till att vi lever länge. Och lever vi sunt ser vi ju också till att våra gener blir starkare
Med sunt leverne menas att man äter hälsosamt, är aktiv samt har en inre balans.
Det är många som vill ändra sitt levnadssätt när man blir gravid och det är den bästa presenten som man kan ge sitt barn tycker jag.
I Japan är det förbjudet att uppröra en gravid kvinna och hon är inte heller tillåten att se någonting på TV som är upprörande. Det säger så mycket.
Här i västvärlden är det först nu, när forskningen visar på att miljön i mammans mage spelar stor roll för barnets framtid, som vi börjar att titta på och förstå att stress m.m påverkar barnet. I andra kulturer behövs ingen forskning utan endast ett sunt förnuft.
Balans i maten, balans i aktivitet och balans i jobb och familjeliv.
Då har vi skapat bästa utgångsläge för vårt egna liv, för våra barns liv och för parförhållandet.
Hyperaktiva barn
Diagnoserna för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ökar. Det gör även användningen av adhd-mediciner. Håkan Carlsson, tidigare speciallärare och en av grundarna till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby reagerar på siffrorna. Han vill att barnen ska behandlas med flera metoder - inte enbart med medicin.
Allt fler barn får diagnoser. Enligt statistik som tidningen Lärarnas nyheter har tagit fram via Socialstyrelsens patientregister har de så kallade bokstavsdiagnoserna ökat, i vissa fall nära nog fördubblats under en sexårsperiod. 2004 fick runt 300 förskolebarn diagnosen aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, som adhd. 2009 var siffran uppe i nästan 600 fall. Tittar man på alla åldrar har diagnoserna i gruppen "aktivitets- och uppmärksamhetsstörning" ökat från cirka 5 000 till 27 000 fall under samma period.
I somras rapporterade Ekot att medicineringen mot adhd ökar kraftigt i Sverige. Under 2010 ordinerades nästan 52 000 svenskar - både vuxna och barn - adhd-medicin, vilket är mer än dubbelt så många som för fem år sedan. Samtidigt finns det stora skillnader mellan läkemedelsordineringen i olika delar av landet, och i vissa län tycks läkarna sätta in medicinering utan att göra en ordentlig utredning innan.
Många sakkunniga har reagerat både på den ökande diagnostiseringen och den ökande läkemedelstrenden. En av dessa är Håkan Carlsson, pensionerad men fortfarande aktiv speciallärare, skolledare och en av upphovsmännen till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby.
- Debatten kring diagnoser och en eventuell överdiagnostisering är en sak, men att allt fler barn får amfetaminliknande läkemedel mot sina beteendeproblem, ibland utan en ordentlig utredning är upprörande. När det gäller läkemedelsbehandlingen befinner jag mig personligen i en gråzon. I vissa fall och för vissa barn kan sådana läkemedel vara en bra lösning, men min farhåga är att det nu börjar bli den "enda lösningen", säger han.
Håkan Carlsson har arbetat med barn i 40 års tid och har de senaste 25 åren utrett och behandlat runt 3 000 barn på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby, som använder en hel palett av pedagogiska och sensomotoriska integreringsverktyg för att hjälpa barn med inlärningsproblem.
- Innan man överväger att sätta in adhd-mediciner är det oerhört viktigt att försöka förstå barnets specifika behov och att anpassa miljön kring barnet så att det kan leva med sitt funktionshinder. Vi har en enorm verktygslåda som vi kan använda för att hjälpa dessa barn, inte bara ett enda kraftfullt verktyg - för det är så jag ser på utvecklingen som sker med den ökande läkemedelsbehandlingen. Nu använder man ofta en hammare i stället för en pensel när man ska måla, säger han.
Alla människor är unika och bär på sin egen ryggsäck, så är det naturligtvis även med barn som har inlärningsproblem, låter Håkan Carlsson förstå. Anledningarna till att ett barn har svårt att läsa, ta till sig kunskap eller sitta still och koncentrera sig kan bero på en mängd olika faktorer som man måste ta individuell hänsyn till. Det kan finnas brister både i hem- och skolmiljön, barnets utveckling och mognad kan av olika skäl vara försenad, men inlärnings- och koncentrationsproblem kan också bero på en brist på essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som är viktiga för hjärnans funktion.
- Fortfarande finns det läkare som föreslår att barn med läs- och koncentrationssvårigheter och som är under utredning i ett första steg ska prova att ta fettsyretillskott under ett halvårs tid för att se om de kan göra någon nytta. I vissa fall kan de verkligen göra det, vilket många forskare i flera olika studier visat. Med stöd av deras studier har även jag föreslagit att ge tillskott av fettsyror till de barn som jag har utrett och behandlat.
Håkan Carlsson berättar att hans intresse för fettsyror väcktes under en kongress i England 1995 då den brittiska forskaren Jacqueline Stordy presenterade sina resultat från en studie där barn med dyslexi och dyspraxi (svårigheter att koordinera rörelser) samt med dåligt mörkerseende förbättrades på samtliga områden efter en tids intag av fettsyror från jättenattljusolja och tonfiskolja.
- Resultaten hon presenterade var spännande. Som speciallärare kände jag ibland att jag hade misslyckats med mitt arbete. För en del barn med inlärningsproblem fungerade skolarbetet efter en tids pedagogiskt arbete, men för andra barn var det som om någon viktig ingrediens saknades. Vi lyckades aldrig riktigt med de barnen. Efter den kongressen bestämde jag mig för att testa detta - en helt ofarlig metod som förhoppningsvis kunde ge något.
Håkan Carlsson berättar om den första eleven på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby som fick testa tillskott av fettsyror. Det var en pojke som gick i femte klass som hade svårt att läsa, han skruvade på sig och kunde inte koncentrera sig. När testet startade kom pojken, mamman och han själv överens om att de inte skulle berätta om försöket för klassföreståndare, fritidspersonal eller släkt utan de skulle bara iaktta om det blev några förändringar i pojkens resultat och beteende. Under ett halvårs tid tog pojken kapslarna, han klarade sig allt bättre både hemma och i skolan, och sedan avbröts försöket abrupt.
- Det gör man för att kunna utvärdera om det blir någon skillnad i beteendet. Det tog inte lång tid innan reaktionerna kom: Inom en månad hörde klassföreståndaren, fritidspersonal och pojkens mormor av sig till mamman och undrade vad som hade hänt. Varför började pojken uppvisa sina gamla problem? För oss var det ett kvitto på att fettsyrorna fungerade bra för den här pojken, säger han.
Fettsyrorna finns bland annat i fet fisk som lax och makrill, och forskning visar att de är livsnödvändiga bland annat för hjärnans och näthinnans funktion. Men det är inte bara fettsyror som kan ha betydelse för barn med inlärningsproblem, det kan övrig kost också ha.
I ny studie från Nederländerna lät forskarna hyperaktiva barn äta en förenklad, begränsad grundmeny av kött, grönsaker och vatten, kompletterad med bland annat potatis och annan frukt. Syftet var att hålla nere antalet livsmedel och därmed förhoppningsvis utesluta ämnen som skulle kunna orsaka symptomen. Fem veckor senare hamnade nästan två tredjedelar av barnen som åt den starkt begränsade dieten betydligt lägre på en skala som används för att skatta symtom på adhd, rapporterade forskarna i den medicinska tidskriften The Lancet.
Studiens resultat förvånar inte Håkan Carlsson:
- Kosten har självfallet stor betydelse, precis som så mycket annat som rör ett barns utveckling. Hjärnan är känslig, särskilt hos barn. Jag anser att vi måste fundera på om det är dagens skolmiljö det finns brister i, om det är kraven på att ta in all information som sköljer över oss som stör. Det kanske inte är barnen det är fel på, utan det nya informationssamhället där till och med treåringar lär sig att surfa på nätet och tonåringar sover för lite på grund av datorspelande.
- Vi får inte glömma bort att vi är ursprungliga varelser. Människan behöver röra på sig, vara ute i naturen, söka med blicken efter bär och svamp, klättra i träd för att hjärna och kropp ska lära sig att samarbeta, för att lära sig avståndsbedömning och mycket annat. Min åsikt är att vi har gått för långt i diagnostiseringen av barn, och att vi nu tar in beteenden som ligger inom ramen för normalitet.
Håkan Carlsson betonar ännu en gång att vissa barn mycket väl kan behöva adhd-medicin som en sista åtgärd när man har provat alla andra i den breda verktygslådan:
- Jag upplever att det finns en fixering vid hyperaktivitet i dag och att det är något vi ska medicinera bort. Men saken är den att det alltid har funnits små busiga barn, i synnerhet pojkar. De kan behöva viss träning för att mogna, däremot inte starka mediciner. Av medicinerna blir barnen visserligen lydiga och sitter still, men jag har också sett barn som har mått dåligt av de biverkningar som finns. De har förlorat all sin kreativitet, spontanitet och humor, de mår illa, kan inte sova och blir helt enkelt likgiltiga. Är det verkligen så vi vill ha det?
Av Elisabet Tapio Neuwirth
Stressa av
Det är vanligt att känna stress under graviditeten, men för mycket av det kan faktiskt skada ditt ofödda barn. Din ångest och stress kan orsaka förändringar i den miljö där fostret utvecklas. Dessa förändringar kan negativt påverka ditt barn, enligt US National Institutes of Health. Faktum är att en ny studie, ledd av Dr Rosalind Wright från Brigham och Women 's Hospital, visar att modern stress under graviditeten kan leda till barnets utveckling av astma och allergier, enligt en artikel i Boston Globe. Det är viktigt att kvinnor som väntar barn jobbar med att sänka sina stressnivåer av hänsyn till deras psykiska hälsa samt barnets hälsa.
En av de enklaste saker som du kan göra för att sänka din stress under graviditeten är att ta hand om dig själv. Sträva alltid efter att äta regelbundna, hälsosamma måltider som ger din kropp massor av vitaminer och mineraler som behövs för att utföra viktiga livsfunktioner för dig och barnet. Var noga med att dricka vatten och undvik alltför söta drycker, såsom kolsyrade drycker. Andra dåliga vanor, som alkoholkonsumtion och rökning, bör naturligtvis undvikas. Genom att äta hälsosamt, kommer din kropp att må bättre och det hjälper dig att sänka din stress.
Att motionera hjälper också till att sänka dina nivåer av ångest. Yoga är ett bra sätt att lindra stress och samtidigt få bra träning. Hör efter med din lokala yoga studion för att se om de erbjuder en klass bara för blivande mammor.
Det kan också vara bra att hitta något annat som du tycker om och som känns lugnande så som lyssna på lugn musik, sticka, läsa en bok, eller något annat som är avslappnande. Eftersom dessa typer av aktiviteter sänker pulsen, kan det vara lättare att varva ner och slappna av, vilket minskar graden av ångest.
Ett av den mest effektiva sätten att minska stress och oro under graviditeten är att omge dig med familj och vänner. Så länge de erbjuder positiva attityder och omsorg. Du kommer inte bara att må bättre av att veta att det finns människor runt omkring som bryr sig om dig - deras optimism kan också hjälpa dig att glömma dina bekymmer så att du kan njuta av en lycklig och stressfri graviditet.
Läsk = för tidig förlossning?
Det visade sig att risken att föda mycket för tidigt, alltså före vecka 32, ökar dramatiskt om man dricker ett glas sockersötad dryck eller mer dagligen.
Är man överviktig, alltså med ett BMI över 25, och dricker ett glas eller mer av sockersötad dryck, ökar risken med 41 procent.
Forskarna påpekar dock att det utifrån studiens upplägg inte går med säkerhet att säga att det är läskdrickandet som är orsaken, eftersom det kan finnas andra gemensamma nämnare bland de tillfrågade kvinnorna, till exempel generellt sämre kostvanor eller socioekonomiska faktorer.
Äter man en balanserad kost är det helt ok att ibland äta något sött :)
Kaffe minskar risken för graviditet
Köp produkter fria från bisfenon
Studien är gjord på människor och just när det gäller IVF. Studien är inte gjord på människor som försöker att bli gravida utan IVF, men det låter väl logiskt att det skulle kunna försvåra chanserna även där.
Utdrag ur artikeln:
När halterna av bisfenol A mättes hos de 137 kvinnorna i studien visade sig de med högre halter av den östrongenliknande kemikalien ha haft svårare att lyckas med sina provrörsbehandlingar.
– Resultaten är en indikation på att det finns ett samband mellan implantationseffekter och bisfenol A i urinen. Det här är ytterligare en spik i bisfenol A-kistan, säger Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet.
Studien, som gjorts av en rad forskare från bland annat Harvard, är den första i sitt slag. Forskarna såg att den fjärdedel kvinnor med högst halter av det hormonstörande ämnet i urinen misslyckades dubbelt så ofta med behandlingen som den fjärdedel med lägst halter.
Vidare står det:Vad gäller saken?
När fyra SvD-reportrar åt konserverad mat i två dagar ökade halterna av det hormonstörande ämnet bisfenol A i urinen med flera tusen procent. Resultatet som analyserades av EUs referenslaboratorium vid Lunds universitet visar att vanliga konservburkar är en helt avgörande källa till plastkemikalien som nyligen har förbjudits i nappflaskor och lock till barnmatsburkar. SvDs reporter Josefin Pehrson hade i sitt sista urinprov den högsta halt bisfenol A som hittills uppmätts i Sverige.
Vad är då bisfenol?
Bisfenol A (BPA) är ett välanvänt kemiskt ämne som finns främst i plast av typen polykarbonat (PC) - vilket är ett av världens vanligaste plastmaterial. Bisfenol "läcker" ut i plasten, och in i maten, speciellt vid uppvärmning - och i synnerhet om plasten är det minsta repig och/eller skadad. Ämnet finns framför allt i hårda, klara plastprodukter som plastflaskor och matlådor men även i konservburkar och i kassakvitton.
Studier har visat att bisfenol kan vara cancerframkallande, att inlärningsförmåga och minnet kan störas, en ökad risk för hjärtsjukdomar och diabetes - liksom hormonrubbningar.
Tänk på att köpa plast produkter märkta med: "Fri från BPA"
Då slipper ni få i er av detta ämne som kan ställa till det i kroppen på dig och dina barn.
Kejsarsnitt
Allt fler kvinnor föder barn genom kejsarsnitt, vilket medför ökade hälsorisker för både mamman och barnet. Forskare vid Sahlgrenska akademin får tillsammans med kollegor tre miljoner euro från EU i ett projekt som ska öka andelen vaginala förlossningar efter tidigare kejsarsnitt.
Antalet kejsarsnitt ökar världen över, men varierar stort mellan enskilda länder. I Sverige föds 17 procent av barnen genom kejsarsnitt; i Italien hela 38 procent. En del av ökningen beror på att kvinnor som tidigare använt kejsarsnitt rutinmässigt förlöses medkejsarsnitt även vid nästa förlossning.
Projektet OptiBirth får nu tre miljoner euro från EU för att öka andelen kvinnor som föder vaginalt efter tidigare kejsarsnitt.
–Syftet är att kvinnorna ska få bättre stöd men också kunna bli mer delaktiga i sin vård, bland annat genom ändrade vårdrutiner, nya tekniska program och utbildningsprogram, säger Ingela Lundgren, barnmorska och forskare vid institutionen för vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin.
För mer info om EU-COST: www.iresearch4birth.eu
Stressade barn löper större risk för allergi
Låt fler kvinnor få föda naturligt
Förlossningsvården i Sverige ser i princip lika ut överallt, utom på en specialavdelning på Södersjukhuset i Stockholm kallad Södra BB.
Jämfört med många andra länder är Sverige fattigt på alternativ för dem som vill föda så naturligt som möjligt och för dem som vill ha kontinuitet över hela vårdkedjan från tidig graviditet, genom förlossningen och fram till eftervården.
Läs hela artikeln som var publicerad i SvD idag:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lat-fler-kvinnor-fa-foda-naturligt_7055287.svd
Träning under graviditeten
Stress påverkar fostret
Stress hos gravida kan påverka barnet mer än forskare har trott. Nya studier indikerar att även små doser stress kan vara skadligt. Mycket av forskningen inriktas nu på hur man bäst kan hjälpa kvinnor i riskzonen.
Depression, svår ångest – eller bara mycket på jobbet. Ny forskning tyder på att det inte behövs särskilt höga stressnivåer hos gravida kvinnor för att barnet i magen ska riskera att skadas.
– Det verkar räcka med återkommande vardaglig stress som ekonomiska bekymmer eller problem i samlivet, säger Caroline Lilliecreutz, mödrahälsovårdsöverläkare vid Linköpings universitetssjukhus som forskar om stressens betydelse för graviditets- och förlossningsprocessen.
Läs hela artikeln:
http://nfsu.org/2012/03/stress-paverkar-foster-inrikes-svd/Ny forskning
Vad vi äter och hur vi lever under graviditeten påverkar våra barn senare i livet
