Hyperaktiva barn
Diagnoserna för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ökar. Det gör även användningen av adhd-mediciner. Håkan Carlsson, tidigare speciallärare och en av grundarna till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby reagerar på siffrorna. Han vill att barnen ska behandlas med flera metoder - inte enbart med medicin.
Allt fler barn får diagnoser. Enligt statistik som tidningen Lärarnas nyheter har tagit fram via Socialstyrelsens patientregister har de så kallade bokstavsdiagnoserna ökat, i vissa fall nära nog fördubblats under en sexårsperiod. 2004 fick runt 300 förskolebarn diagnosen aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, som adhd. 2009 var siffran uppe i nästan 600 fall. Tittar man på alla åldrar har diagnoserna i gruppen "aktivitets- och uppmärksamhetsstörning" ökat från cirka 5 000 till 27 000 fall under samma period.
I somras rapporterade Ekot att medicineringen mot adhd ökar kraftigt i Sverige. Under 2010 ordinerades nästan 52 000 svenskar - både vuxna och barn - adhd-medicin, vilket är mer än dubbelt så många som för fem år sedan. Samtidigt finns det stora skillnader mellan läkemedelsordineringen i olika delar av landet, och i vissa län tycks läkarna sätta in medicinering utan att göra en ordentlig utredning innan.
Många sakkunniga har reagerat både på den ökande diagnostiseringen och den ökande läkemedelstrenden. En av dessa är Håkan Carlsson, pensionerad men fortfarande aktiv speciallärare, skolledare och en av upphovsmännen till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby.
- Debatten kring diagnoser och en eventuell överdiagnostisering är en sak, men att allt fler barn får amfetaminliknande läkemedel mot sina beteendeproblem, ibland utan en ordentlig utredning är upprörande. När det gäller läkemedelsbehandlingen befinner jag mig personligen i en gråzon. I vissa fall och för vissa barn kan sådana läkemedel vara en bra lösning, men min farhåga är att det nu börjar bli den "enda lösningen", säger han.
Håkan Carlsson har arbetat med barn i 40 års tid och har de senaste 25 åren utrett och behandlat runt 3 000 barn på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby, som använder en hel palett av pedagogiska och sensomotoriska integreringsverktyg för att hjälpa barn med inlärningsproblem.
- Innan man överväger att sätta in adhd-mediciner är det oerhört viktigt att försöka förstå barnets specifika behov och att anpassa miljön kring barnet så att det kan leva med sitt funktionshinder. Vi har en enorm verktygslåda som vi kan använda för att hjälpa dessa barn, inte bara ett enda kraftfullt verktyg - för det är så jag ser på utvecklingen som sker med den ökande läkemedelsbehandlingen. Nu använder man ofta en hammare i stället för en pensel när man ska måla, säger han.
Alla människor är unika och bär på sin egen ryggsäck, så är det naturligtvis även med barn som har inlärningsproblem, låter Håkan Carlsson förstå. Anledningarna till att ett barn har svårt att läsa, ta till sig kunskap eller sitta still och koncentrera sig kan bero på en mängd olika faktorer som man måste ta individuell hänsyn till. Det kan finnas brister både i hem- och skolmiljön, barnets utveckling och mognad kan av olika skäl vara försenad, men inlärnings- och koncentrationsproblem kan också bero på en brist på essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som är viktiga för hjärnans funktion.
- Fortfarande finns det läkare som föreslår att barn med läs- och koncentrationssvårigheter och som är under utredning i ett första steg ska prova att ta fettsyretillskott under ett halvårs tid för att se om de kan göra någon nytta. I vissa fall kan de verkligen göra det, vilket många forskare i flera olika studier visat. Med stöd av deras studier har även jag föreslagit att ge tillskott av fettsyror till de barn som jag har utrett och behandlat.
Håkan Carlsson berättar att hans intresse för fettsyror väcktes under en kongress i England 1995 då den brittiska forskaren Jacqueline Stordy presenterade sina resultat från en studie där barn med dyslexi och dyspraxi (svårigheter att koordinera rörelser) samt med dåligt mörkerseende förbättrades på samtliga områden efter en tids intag av fettsyror från jättenattljusolja och tonfiskolja.
- Resultaten hon presenterade var spännande. Som speciallärare kände jag ibland att jag hade misslyckats med mitt arbete. För en del barn med inlärningsproblem fungerade skolarbetet efter en tids pedagogiskt arbete, men för andra barn var det som om någon viktig ingrediens saknades. Vi lyckades aldrig riktigt med de barnen. Efter den kongressen bestämde jag mig för att testa detta - en helt ofarlig metod som förhoppningsvis kunde ge något.
Håkan Carlsson berättar om den första eleven på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby som fick testa tillskott av fettsyror. Det var en pojke som gick i femte klass som hade svårt att läsa, han skruvade på sig och kunde inte koncentrera sig. När testet startade kom pojken, mamman och han själv överens om att de inte skulle berätta om försöket för klassföreståndare, fritidspersonal eller släkt utan de skulle bara iaktta om det blev några förändringar i pojkens resultat och beteende. Under ett halvårs tid tog pojken kapslarna, han klarade sig allt bättre både hemma och i skolan, och sedan avbröts försöket abrupt.
- Det gör man för att kunna utvärdera om det blir någon skillnad i beteendet. Det tog inte lång tid innan reaktionerna kom: Inom en månad hörde klassföreståndaren, fritidspersonal och pojkens mormor av sig till mamman och undrade vad som hade hänt. Varför började pojken uppvisa sina gamla problem? För oss var det ett kvitto på att fettsyrorna fungerade bra för den här pojken, säger han.
Fettsyrorna finns bland annat i fet fisk som lax och makrill, och forskning visar att de är livsnödvändiga bland annat för hjärnans och näthinnans funktion. Men det är inte bara fettsyror som kan ha betydelse för barn med inlärningsproblem, det kan övrig kost också ha.
I ny studie från Nederländerna lät forskarna hyperaktiva barn äta en förenklad, begränsad grundmeny av kött, grönsaker och vatten, kompletterad med bland annat potatis och annan frukt. Syftet var att hålla nere antalet livsmedel och därmed förhoppningsvis utesluta ämnen som skulle kunna orsaka symptomen. Fem veckor senare hamnade nästan två tredjedelar av barnen som åt den starkt begränsade dieten betydligt lägre på en skala som används för att skatta symtom på adhd, rapporterade forskarna i den medicinska tidskriften The Lancet.
Studiens resultat förvånar inte Håkan Carlsson:
- Kosten har självfallet stor betydelse, precis som så mycket annat som rör ett barns utveckling. Hjärnan är känslig, särskilt hos barn. Jag anser att vi måste fundera på om det är dagens skolmiljö det finns brister i, om det är kraven på att ta in all information som sköljer över oss som stör. Det kanske inte är barnen det är fel på, utan det nya informationssamhället där till och med treåringar lär sig att surfa på nätet och tonåringar sover för lite på grund av datorspelande.
- Vi får inte glömma bort att vi är ursprungliga varelser. Människan behöver röra på sig, vara ute i naturen, söka med blicken efter bär och svamp, klättra i träd för att hjärna och kropp ska lära sig att samarbeta, för att lära sig avståndsbedömning och mycket annat. Min åsikt är att vi har gått för långt i diagnostiseringen av barn, och att vi nu tar in beteenden som ligger inom ramen för normalitet.
Håkan Carlsson betonar ännu en gång att vissa barn mycket väl kan behöva adhd-medicin som en sista åtgärd när man har provat alla andra i den breda verktygslådan:
- Jag upplever att det finns en fixering vid hyperaktivitet i dag och att det är något vi ska medicinera bort. Men saken är den att det alltid har funnits små busiga barn, i synnerhet pojkar. De kan behöva viss träning för att mogna, däremot inte starka mediciner. Av medicinerna blir barnen visserligen lydiga och sitter still, men jag har också sett barn som har mått dåligt av de biverkningar som finns. De har förlorat all sin kreativitet, spontanitet och humor, de mår illa, kan inte sova och blir helt enkelt likgiltiga. Är det verkligen så vi vill ha det?
Av Elisabet Tapio Neuwirth