Förlossnings skador
Det kallas sfinkterruptur, att underlivet spricker från slidan till ändtarmsöppningen under förlossningen. Uppdrag granskning kunde redan förra hösten berätta att upp till hälften av dessa skador skulle kunna undvikas med ett enkelt handgrepp.
Enligt den officiella statistiken drabbas minst fyra tusen kvinnor varje år av denna mycket svåra skada. Men experter som Uppdrag granskning varit i kontakt med menar att det snarare rör sig om så många som tio tusen drabbade.
Om kvinnan inte får rätt vård direkt ökar risken för ett långt lidande med smärta, avföringsläckage och oförmåga till ett fungerande sexliv.
Men att få rätt vård direkt är ingen självklarhet. Tvärtom kan Uppdrag granskning visa att många av sfinkterrupturerna inte ens rapporteras. Vilket betyder att kvinnor skickas hem utan vare sig en ordentlig undersökning, en korrekt diagnos eller en operation.
Therese födde sin dotter för nio år sedan. Först förra året konstaterade en expert att hon spruckit hela vägen. Men i hennes journal från förlossningen står det att hon fått en normal bristning.
- Det gör mig förbannad och ledsen, varför står det ingenting när det är så uppenbart att jag har den här skadan, säger Therese.
Att det skulle vara konstigt att en barnmorska missar en ruptur håller inte Ingegerd Lantz med om, hon är chef för kvinnokliniken på Gävle sjukhus.
- Det händer ju ofta inom sjukvården, att man upptäcker en komplikation senare. Det är inga konstigheter med det här, säger hon.
Men att den svåraste förlossningsskadan man kan ådra sig är något som inte skulle upptäckas direkt är en uppfattning som inte delas av alla.
- För mig är det helt obegripligt. Missar man en total sfinkterruptur då anser jag inte att man har de kunskaper det krävs för att vara barnmorska, säger Monica Tegnér som själv jobbar som barnmorska.
Och det visar sig finnas andra tänkbara anledningar, vid sidan av okunskap och bristande rutin, till varför allvarliga förlossningsskador inte journalförs eller rapporteras.
En barnmorska som rapporterar många skador riskerar att bli bedömd som mindre duktig än någon som rapporterar färre skador från förlossningarna.
Skammen över att ha gjort ”ett dåligt jobb” kan alltså vara en anledning till varför tusentals kvinnor får gå med sargade underliv.
Det visar sig till och med vara ett argument vid löneförhandlingar. När en barnmorska i Västra götalandsregionen som Uppdrag granskning pratat med hade lönesamtal med sin chef, konfronterades hon med de skador hon rapporterat från förlossningarna.
- Lönesamtalet var liksom bara att ”här har du ditt avslag på lönen och bye the way du hade så många sfinktrar den här perioden”, säger barnmorskan som vill vara anonym.
Ann Söderström är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra götalandsregionen.
- Jag har lite svårt att se att det passar i ett lönesamtal, men däremot i ett utvecklingssamtal. Som verksamhetschef måste man ju titta på hur våra resultat ser ut, säger Ann Söderström.
Reporter: Erica Larsson
Text: Magnus Johansson
Hyperaktiva barn
Diagnoserna för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ökar. Det gör även användningen av adhd-mediciner. Håkan Carlsson, tidigare speciallärare och en av grundarna till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby reagerar på siffrorna. Han vill att barnen ska behandlas med flera metoder - inte enbart med medicin.
Allt fler barn får diagnoser. Enligt statistik som tidningen Lärarnas nyheter har tagit fram via Socialstyrelsens patientregister har de så kallade bokstavsdiagnoserna ökat, i vissa fall nära nog fördubblats under en sexårsperiod. 2004 fick runt 300 förskolebarn diagnosen aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, som adhd. 2009 var siffran uppe i nästan 600 fall. Tittar man på alla åldrar har diagnoserna i gruppen "aktivitets- och uppmärksamhetsstörning" ökat från cirka 5 000 till 27 000 fall under samma period.
I somras rapporterade Ekot att medicineringen mot adhd ökar kraftigt i Sverige. Under 2010 ordinerades nästan 52 000 svenskar - både vuxna och barn - adhd-medicin, vilket är mer än dubbelt så många som för fem år sedan. Samtidigt finns det stora skillnader mellan läkemedelsordineringen i olika delar av landet, och i vissa län tycks läkarna sätta in medicinering utan att göra en ordentlig utredning innan.
Många sakkunniga har reagerat både på den ökande diagnostiseringen och den ökande läkemedelstrenden. En av dessa är Håkan Carlsson, pensionerad men fortfarande aktiv speciallärare, skolledare och en av upphovsmännen till Sensmotoriskt Centrum i Mjölby.
- Debatten kring diagnoser och en eventuell överdiagnostisering är en sak, men att allt fler barn får amfetaminliknande läkemedel mot sina beteendeproblem, ibland utan en ordentlig utredning är upprörande. När det gäller läkemedelsbehandlingen befinner jag mig personligen i en gråzon. I vissa fall och för vissa barn kan sådana läkemedel vara en bra lösning, men min farhåga är att det nu börjar bli den "enda lösningen", säger han.
Håkan Carlsson har arbetat med barn i 40 års tid och har de senaste 25 åren utrett och behandlat runt 3 000 barn på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby, som använder en hel palett av pedagogiska och sensomotoriska integreringsverktyg för att hjälpa barn med inlärningsproblem.
- Innan man överväger att sätta in adhd-mediciner är det oerhört viktigt att försöka förstå barnets specifika behov och att anpassa miljön kring barnet så att det kan leva med sitt funktionshinder. Vi har en enorm verktygslåda som vi kan använda för att hjälpa dessa barn, inte bara ett enda kraftfullt verktyg - för det är så jag ser på utvecklingen som sker med den ökande läkemedelsbehandlingen. Nu använder man ofta en hammare i stället för en pensel när man ska måla, säger han.
Alla människor är unika och bär på sin egen ryggsäck, så är det naturligtvis även med barn som har inlärningsproblem, låter Håkan Carlsson förstå. Anledningarna till att ett barn har svårt att läsa, ta till sig kunskap eller sitta still och koncentrera sig kan bero på en mängd olika faktorer som man måste ta individuell hänsyn till. Det kan finnas brister både i hem- och skolmiljön, barnets utveckling och mognad kan av olika skäl vara försenad, men inlärnings- och koncentrationsproblem kan också bero på en brist på essentiella (livsnödvändiga) fettsyror som är viktiga för hjärnans funktion.
- Fortfarande finns det läkare som föreslår att barn med läs- och koncentrationssvårigheter och som är under utredning i ett första steg ska prova att ta fettsyretillskott under ett halvårs tid för att se om de kan göra någon nytta. I vissa fall kan de verkligen göra det, vilket många forskare i flera olika studier visat. Med stöd av deras studier har även jag föreslagit att ge tillskott av fettsyror till de barn som jag har utrett och behandlat.
Håkan Carlsson berättar att hans intresse för fettsyror väcktes under en kongress i England 1995 då den brittiska forskaren Jacqueline Stordy presenterade sina resultat från en studie där barn med dyslexi och dyspraxi (svårigheter att koordinera rörelser) samt med dåligt mörkerseende förbättrades på samtliga områden efter en tids intag av fettsyror från jättenattljusolja och tonfiskolja.
- Resultaten hon presenterade var spännande. Som speciallärare kände jag ibland att jag hade misslyckats med mitt arbete. För en del barn med inlärningsproblem fungerade skolarbetet efter en tids pedagogiskt arbete, men för andra barn var det som om någon viktig ingrediens saknades. Vi lyckades aldrig riktigt med de barnen. Efter den kongressen bestämde jag mig för att testa detta - en helt ofarlig metod som förhoppningsvis kunde ge något.
Håkan Carlsson berättar om den första eleven på Sensmotoriskt Centrum i Mjölby som fick testa tillskott av fettsyror. Det var en pojke som gick i femte klass som hade svårt att läsa, han skruvade på sig och kunde inte koncentrera sig. När testet startade kom pojken, mamman och han själv överens om att de inte skulle berätta om försöket för klassföreståndare, fritidspersonal eller släkt utan de skulle bara iaktta om det blev några förändringar i pojkens resultat och beteende. Under ett halvårs tid tog pojken kapslarna, han klarade sig allt bättre både hemma och i skolan, och sedan avbröts försöket abrupt.
- Det gör man för att kunna utvärdera om det blir någon skillnad i beteendet. Det tog inte lång tid innan reaktionerna kom: Inom en månad hörde klassföreståndaren, fritidspersonal och pojkens mormor av sig till mamman och undrade vad som hade hänt. Varför började pojken uppvisa sina gamla problem? För oss var det ett kvitto på att fettsyrorna fungerade bra för den här pojken, säger han.
Fettsyrorna finns bland annat i fet fisk som lax och makrill, och forskning visar att de är livsnödvändiga bland annat för hjärnans och näthinnans funktion. Men det är inte bara fettsyror som kan ha betydelse för barn med inlärningsproblem, det kan övrig kost också ha.
I ny studie från Nederländerna lät forskarna hyperaktiva barn äta en förenklad, begränsad grundmeny av kött, grönsaker och vatten, kompletterad med bland annat potatis och annan frukt. Syftet var att hålla nere antalet livsmedel och därmed förhoppningsvis utesluta ämnen som skulle kunna orsaka symptomen. Fem veckor senare hamnade nästan två tredjedelar av barnen som åt den starkt begränsade dieten betydligt lägre på en skala som används för att skatta symtom på adhd, rapporterade forskarna i den medicinska tidskriften The Lancet.
Studiens resultat förvånar inte Håkan Carlsson:
- Kosten har självfallet stor betydelse, precis som så mycket annat som rör ett barns utveckling. Hjärnan är känslig, särskilt hos barn. Jag anser att vi måste fundera på om det är dagens skolmiljö det finns brister i, om det är kraven på att ta in all information som sköljer över oss som stör. Det kanske inte är barnen det är fel på, utan det nya informationssamhället där till och med treåringar lär sig att surfa på nätet och tonåringar sover för lite på grund av datorspelande.
- Vi får inte glömma bort att vi är ursprungliga varelser. Människan behöver röra på sig, vara ute i naturen, söka med blicken efter bär och svamp, klättra i träd för att hjärna och kropp ska lära sig att samarbeta, för att lära sig avståndsbedömning och mycket annat. Min åsikt är att vi har gått för långt i diagnostiseringen av barn, och att vi nu tar in beteenden som ligger inom ramen för normalitet.
Håkan Carlsson betonar ännu en gång att vissa barn mycket väl kan behöva adhd-medicin som en sista åtgärd när man har provat alla andra i den breda verktygslådan:
- Jag upplever att det finns en fixering vid hyperaktivitet i dag och att det är något vi ska medicinera bort. Men saken är den att det alltid har funnits små busiga barn, i synnerhet pojkar. De kan behöva viss träning för att mogna, däremot inte starka mediciner. Av medicinerna blir barnen visserligen lydiga och sitter still, men jag har också sett barn som har mått dåligt av de biverkningar som finns. De har förlorat all sin kreativitet, spontanitet och humor, de mår illa, kan inte sova och blir helt enkelt likgiltiga. Är det verkligen så vi vill ha det?
Av Elisabet Tapio Neuwirth
Stressa av
Det är vanligt att känna stress under graviditeten, men för mycket av det kan faktiskt skada ditt ofödda barn. Din ångest och stress kan orsaka förändringar i den miljö där fostret utvecklas. Dessa förändringar kan negativt påverka ditt barn, enligt US National Institutes of Health. Faktum är att en ny studie, ledd av Dr Rosalind Wright från Brigham och Women 's Hospital, visar att modern stress under graviditeten kan leda till barnets utveckling av astma och allergier, enligt en artikel i Boston Globe. Det är viktigt att kvinnor som väntar barn jobbar med att sänka sina stressnivåer av hänsyn till deras psykiska hälsa samt barnets hälsa.
En av de enklaste saker som du kan göra för att sänka din stress under graviditeten är att ta hand om dig själv. Sträva alltid efter att äta regelbundna, hälsosamma måltider som ger din kropp massor av vitaminer och mineraler som behövs för att utföra viktiga livsfunktioner för dig och barnet. Var noga med att dricka vatten och undvik alltför söta drycker, såsom kolsyrade drycker. Andra dåliga vanor, som alkoholkonsumtion och rökning, bör naturligtvis undvikas. Genom att äta hälsosamt, kommer din kropp att må bättre och det hjälper dig att sänka din stress.
Att motionera hjälper också till att sänka dina nivåer av ångest. Yoga är ett bra sätt att lindra stress och samtidigt få bra träning. Hör efter med din lokala yoga studion för att se om de erbjuder en klass bara för blivande mammor.
Det kan också vara bra att hitta något annat som du tycker om och som känns lugnande så som lyssna på lugn musik, sticka, läsa en bok, eller något annat som är avslappnande. Eftersom dessa typer av aktiviteter sänker pulsen, kan det vara lättare att varva ner och slappna av, vilket minskar graden av ångest.
Ett av den mest effektiva sätten att minska stress och oro under graviditeten är att omge dig med familj och vänner. Så länge de erbjuder positiva attityder och omsorg. Du kommer inte bara att må bättre av att veta att det finns människor runt omkring som bryr sig om dig - deras optimism kan också hjälpa dig att glömma dina bekymmer så att du kan njuta av en lycklig och stressfri graviditet.
I väntans tider
2-4 nov.
Selma Spa och Mammaklinken i Karlstad ger alla er som väntar barn en möjlighet att känna er förberedda och lära er mer om graviditeten.
Pris fr. 4250:- pp
I priset ingår alla föreläsningar och träningspass som hör till temahelgen samt:
- Boende i dubbelrum två nätter
- Vår ekologiska frukostbuffé
- Lunchbuffé
- Trerätters middag
- Tillgång till vårt spaområde med pooler ute och inne
- Gym ute och inne
- Samtliga våra ledarledda träningspass på dagsprogrammet
För mer information och bokning, ring 0565-16610 eller skicka e-post till [email protected]
Temahelgens innehåll:
Kost och träning under graviditeten
En föreläsning om vilka näringsämnen som är viktiga, hur och vad man bör äta samt hur man kan träna under graviditeten och inför förlossningen.
Träning
För att underlätta graviditet, förlossning och tiden efteråt är det bra att motionera.
Vilken typ av träning, hur ofta eller om det ens går att träna beror helt på din graviditet. I denna föreläsning pratar Linda om vad som händer i kroppen under graviditeten och hur vi på ett bra och säkert sätt kan träna för att behålla en bra fysik, samt förbereda kroppen inför förlossningen.
Kost
Att äta och dricka korrekt får dig att både fysiskt och mentalt klara av dagen bättre. Det hjälper också till i utvecklingen av din bebis. I denna föreläsning får du bl. a information om vilken mat som är bra för dig och din växande bebis, samt tips på hur matintaget kan se ut, så att du får energin att räcka hela dagen. Vi talar också om illamående, trötthet och cravings.
Andning, avspänning och mindfulness
En klass i hur vi kan träna och använda andning, avslappning och mindfulness under graviditeten, förlossningen och hur vi sedan kan ha nytta av det vi lärt oss som föräldrar.
Massage under graviditeten och förlossningen
En lättsam workshop där ni får lära er fördelarna med massage, samt träna på enkel massage teknik som ni har användning för under både graviditeten och förlossningen.
Inför förlossningen
Vi diskuterar frågan; Hur förbereder man sig inför förlossningen?
Här tar vi upp grunderna i hur vi kan möta och hanterar smärtan under förlossningen och hur vi finner trygghet och balans under värkarna. Vi diskuterar också de olika stadierna i förlossningen, både från ett fysiskt samt ett mentalt perspektiv.
Under er vistelse på Selma Spa har ni möjlighet att boka in ett individuellt samtal med Linda Häggkvist från Mammaklinken gällande kost, träning, förlossning samt avslappning och andning.
Linda finns också tillgänglig för inbokning av gravidmassage.
http://www.selmaspa.se/paket.asp/id/109404/lid/157853
Tel: 0565-16600
Läsk = för tidig förlossning?
Det visade sig att risken att föda mycket för tidigt, alltså före vecka 32, ökar dramatiskt om man dricker ett glas sockersötad dryck eller mer dagligen.
Är man överviktig, alltså med ett BMI över 25, och dricker ett glas eller mer av sockersötad dryck, ökar risken med 41 procent.
Forskarna påpekar dock att det utifrån studiens upplägg inte går med säkerhet att säga att det är läskdrickandet som är orsaken, eftersom det kan finnas andra gemensamma nämnare bland de tillfrågade kvinnorna, till exempel generellt sämre kostvanor eller socioekonomiska faktorer.
Äter man en balanserad kost är det helt ok att ibland äta något sött :)
Karlstad tidnigen
Bra mat
Den mat vi äter på en daglig basis påverkar hur vår kropp fungerar, hur vi läker och växer och hur vi upprätthåller energi och styrka i många år framöver. Det avgör också den grundläggande näringsmässiga hälsa som våra barn föds med och ger en modell för dess matvanor under barndomen och framåt.
Hemma träning
I dag var träningsmamman och bloggerskan Lovisa Sandström med på nyhetsmorgon och visade några bra övningar som man kan träna hemma, enbart med sin egna kroppsvikt som vikter.
Presentkort
Karlstad tidningen
